Svåra upplevelser kan göra oss starkare, än om vi går igenom livet helt utan bakslag. Men det ska vara lagom många kriser. Och det tar en viss tid efter traumat innan vår motståndskraft har stärkts.
Vi kanske tror att vi mår bäst av att gå igenom livet utan kriser och katastrofer, i lugn och stilla harmoni. Men det verkar faktiskt inte så.
Svåra upplevelser kan göra att vi senare i livet mår bättre psykiskt än om vi inte hade gått igenom några kriser alls. Vi klarar både dagliga små förtretligheter och nya trauman bättre. Men det får inte vara för många och täta påfrestningar, då försvinner den goda effekten.
Det visar psykologiprofessorn Mark D Seery och hans kollegor vid University at Buffalo i USA i flera studier. De har bland annat låtit 2000 personer svara på om de har varit med om svåra händelser som dödsfall i familjen, sexuella övergrepp, svår sjukdom, skilsmässa och naturkatastrofer, och när krisen inträffade.
Dessa personer följdes upp under flera år, de fick rapportera hur de mådde psykiskt och om de hade varit med om nya kriser. Det visade sig att de som mådde bäst och upplevde sig starkast, var de som tidigare i livet hade varit med om två till fem svåra upplevelser.
Men som Mark D Seery påpekar: det går inte att säga generellt att just det antalet kriser är lagom. Det finns många andra omständigheter som påverkar livet för en människa, som inte går att mäta i en forskningsstudie.
Det här innebär förstås inte att vi ska negligera kriser. Det ÄR svårt och vi mår inte bra efter en kris, tvärtom, trauman påverkar hälsan negativt lång tid efteråt. Men efter ett och ett halvt år eller mer – det är förstås också individuellt – börjar vi känna oss starkare och står bättre rustade inför kommande kriser.
— Dåliga saker är fortfarande dåliga saker. Men ett trauma kan visa sig ha en god sida, en guldkant, säger Mark d Seery.
Forskarna intervjuade också människor med kronisk ryggvärk för att se hur de upplevde sin vardag. Det visade sig att de som hade varit med om några kriser tidigare i livet kände sig minst handikappade av värk, de var mindre beroende av omgivningen, använde mindre smärtstillande och var mer sällan deprimerade.
En annan försöksgrupp av frivilliga friska personer fick stoppa händerna i iskallt vatten och rapportera hur de upplevde smärtan. De fick också berätta om ifall de upplevde katastrofkänslor och om de överväldigades av smärta och negativa tankar.
Samma resultat här som i de andra studierna: personer som hade varit med om några kriser tidigare i livet kände mindre smärta och upplevde inte lika starka negativa känslor, jämfört med dem som inte hade varit med om några kriser alls eller dem som varit med om många kriser.
Forskarna vet inte säkert varför vi blir starkare av ett lagom antal kriser. Mark D Seery tror att vi med tiden lär oss att förstå och hantera svåra situationer istället för att bli överväldigade av dem – om påfrestningarna inte är alltför för stora vill säga. Han jämför med fysisk träning.
— På samma vis som kroppen behöver träning för att förbättra konditionen, kan psykisk styrka inte utvecklas om en person aldrig utsätts för stress. Och på samma sätt som för mycket fysisk träning kan vara skadlig, kan alltför för mycket stress hindra oss från att bli starkare.
Det är samma sak som med vårt immunsystem menar Mark D Seery: det måste utsättas för bakterier och andra utmaningar för att kunna jobba på och bli effektivt. Därför kan en människa som haft alla tänkbara barnsjukdomar vara jättefrisk som vuxen.
Men det finns också andra faktorer som spelar roll för hur vi hanterar stress och kriser, som vårt genetiska arv, om vi lever ensamma eller inte, ålder och om vi varit deprimerade tidigare. Man vet inte heller om olika sorters kriser påverkar oss på olika sätt. Forskargruppen i Buffalo har nya studier på gång för att försöka ta reda på mer om vad som gör oss psykiskt starka.
— Vi behöver lära oss mycket mer om hur vår motståndskraft fungerar, säger Mark D Seery.
Publicerad i LevaPS! våren 2012
